kosmopolitanism

I helgen jobbade jag på ett traditionellt arabiskt bröllop för första gången. Det var grymt intressant att se hur de firar, i jämförelse med svenska bröllop.

För det första så bör inte kvinnor visa sig för män de inte är nära släkt med utan slöja. Därför är dessa bröllop ofta separata för kvinnor och män. Inför detta "Ladies Wedding" så dammsugs hela hotellföretaget och allas kontakter på kvinnor som kan ställa upp och jobba som säkerhetspersonal, värdinnor, servitriser, sueprvisors, managers, IT, etc. Den enda man där var DJ, och han arbetade bakom ett stort skynke. I vårt team hade ungefär hälften ingen som helst erfarenhet som servitris. Men det gick bra ändå!

Uppskattningsvis var 600-700 kvinnor bjudna. Detta är alltså normalstort i Dubai (blir de inte ruinerade??). Det var jättekul att få se alla arabiska kvinnor uppklädda då man vanligtvis ser dom täckta i en svart abaya. De visas upp sig och dansar lite uppe på catwalken (ja, de hade en catwalk!!!) som gick genom hela salen. Tydligen kan detta vara en möjlighet för äldre kvinnor att se ut en passande maka till sin son/sonson. Gästerna droppar in under ett 3-timmarsspann och sätter sig på valfri plats.

Jag är GRYMT glad att vi kommer fira vårt bröllop på svenskt och tyskt vis. Här fick bruden varken äta, gå på toa, dansa (klänningen såg ut att väga en hel del så det hade nog varit svårt ändå), eller ha något som helst minspel. Hon kom in ungefär 2-3 timmar efter att gästerna anländit, och hon börjar med att gå långsamt fram och tillbaka på catwalken och le stort till kamerorna som visas på två mega-skärmar i salen. Sen går hon upp till en stor scen där hon sätter sig på en gigantisk, vit soffa och ler ler ler ler till en handfull kameror som filmar henne resten av kvällen. Och där får hon sitta. Och sitta. Och le. Och le.

Framåt midnatt förbereder man sig att brudgummen och hans närmaste (män) kommer in och grattar bruden/brudparet. Alla tar på sig sina abayor or slöjor, även bruden täckts med en vit slöja, innan ungefär 30 män i dish-dash tågar in och grattar uppe på scenen/catwalken. Nu joinar brudgummen sin brud i leendet och sittandet. Det serveras inget vin, så klart, istället kryllar det av damer som erbjuder gästerna arabiskt kaffe och choklad (oavsett om det är till förrätt eller varmrätt). Efter gästernas middag och brudens ihärdiga leende går de flesta gäster hem. Den närmsta familjen ska nu äta en andra middag. Denna middag är precis likadan som den middag de precis ätit. A som jobbat på iallafall hundra sådana bröllop säger att förrätten ALLTID är samma - cold mezze. Klockan är nu ungefär 1 på natten. Brudparet går upp till sitt rum (bruden har fortfarande inte ätit eller kissat) och de sista av den närmsta familjen går också lite innan kl 2.

Och ingen har ätit bröllopstårta. Den står sedan några timmar tillbaka uppskuren i köket.

Eftersom "mitt" bröllop slutade så tidigt går jag över till bröllopsfesten i salen bredvid. Där dansas det, medans bruden och brudgummen sitter tillsammans på deras jättesoffa på jättescenen. Inte mycket är annorlunda, förutom att de har en superkänd arabisk sångare som underhållning ("he's like Micheal Jackson to the arabs!") och mina kollegor med arabisk bakgrund står och klappar händerna vid scenen.

Klockan 3 får jag gå hem och jag känner hjärtslagen i fötterna när lägger mig i sängen och inom 10 sekunder somnar jag.

- Likheter med svenskt bröllop?De flesta gäster är trevliga och bruden är jättevacker.

Någon mer som går i giftastankar eller planer? Isånafall klicka in på

http://www.tlcsverige.se/tavling

Svara på frågorna och ha en chans att vinna ett presentkort för bröllopsklänning värt 20 000 SEK!!!

LG

PS 2!

Jag och F har förlovat oss!! 

... jag skrev något!

Jag har helt enkelt haft: fullt. upp. Jag skriver just nu min dissertation (som C-uppsats i Sverige) och ett konsultarbete för ett externt företag. Numera bor jag i biblioteket. Och jag har ont i händerna efter biceps och rygg-pass i gymmet. Jag inbillar mig att det är för att jag tar så tunga vikter nu att min hud förhårdnas (läs: är röd och öm).

Hur som helst så är det helg nu, och det är värre än en veckodagarna för på fredagar är biblioteket stängt och jag har så kass självdisciplin att jag knappt kan plugga hemma i min lilla studio.

Och så är jag hungrig också - när man väl börjar klaga så tar det aldrig slut. Nä, nu går jag hem och äter.

LG

PS! Jag är i Dubai nu fyi. Men har knappt sett solen på flera dagar - skumt! Jag flyttade ju hit av en anledning!!

Efter en sakna-lista kommer ju självfallet en slippa-lista. Det är ju trots allt en massa grejer som jag äntligen kommer slippa. Sen mår jag ju lite bättre efter den här listan, eftersom jag har något att "se fram emot".

• Fahrradnazis - jag och F har döpt alla som skriker på/efter oss när de tycker vi gjort något oförlåtligt i trafiken, t.ex. åka på fel sida av vägen, trots att båda sidor har cykelväg
• Mataffärer som inte har alla produkter man har på inköpslistan OCH som är stängda på söndagar - vad gör jag när jag har Cola Zero-/minimumsmums-/chips-/valfri onyttig produkt-cravings?
• Möggel - vi har haft möggel i lägenheten på femtielva ställen trots evigt luftande även när det är minusgrader ute
• Avsaknad av fläkt i köket
• VÄDRET - regn och grå himmel vareviga dag
• Spindlarna - det verkar vara väldigt spindeltätt i Tyskland. Även i Berlin finns dom överallt i alla hörn.
• Vara den som fattar minst i alla sällskap p.g.a. språket
• VÄDRET - det är så grått att det är värt ett nämnas två gånger

Äh, det var ju inte så mycket. Tyskland är ändå väldigt likt Sverige kulturellt, så man passar in helt ok. :)

LG

Jag sitter och äter "minischokoküsse", eller som jag kallar dom - minimumsmums, och kände att jag ville göra en lista över allt det jag kommer sakna med Tyskland:

• F
• McFit - fräschaste, billigaste gymmet, med stort utbud av maskiner och bra service
• Minimumsmums - varför gymma när man inte får frossa?
• Cyklandet! - O-burg är platt som Uppsala och cykeltrafikinfrastrukturen är lika välutbyggd som den för bilarna - gratis, aktivt och smidigt!
• Vår lägenhet
• Alla oblockade Web-TV-sidor - i Dubai är ju hälften blockat
• Låga skolavgifter - i jämförelse med Dubai
• Billig mat - och generellt billigt liv
• Att bo i liten stad och ha nära till allt
• Nära hem till Sverige
• Många av de produkter som finns i Sverige finns här - och till lägre pris! (till skillnad mot Dubai)
• Tyskan - ja det är faktiskt roligt att lära sig ett nytt språk, lite surt bara att jag lagom till avresan verkligen börjat få pli på det (och sen glömmer?)

Men det är nog inte sista gången jag bor här. Jag sa idag till F "varän vi flyttar i Tyskland måste det vara nära en McFit". Så att jag kan fortsätta frossa minimumsmums!

Hej!

Äntligen är sista tentan gjord, och slutade med bra betyg (yay) och med det på morgonen så blev hela dagen superbra. Angående betyg så använder mitt hemuniversitet det amerikanska betygsystemet (A, A-, B+, B, B- etc), där bokstäverna kan räknas i form av an skala upp til 4.0, där 4.0 är bäst. Men de tyska skolorna använder en skala mellan 1.0 och 4.0, med steg däremellan på .0, .3, och .7. Betyget 1.0 är bäst, och 4.0 sämsta godkända.

När jag ansökte för "plats" som utbytesstudent här i O-burg så skrev jag ju stolt mitt betygssnitt på 3.85, och när jag fick ett svar att "kurserna är väldigt krävande, klarar du verkligen det...?". De måste ju ha trott jag knappt låg på godkänd nivå, haha! Nåja, efter nu två terminer där jag i början fattade nada, så har jag ändå lärt mig otroligt mycket, speciellt tyska. Jag hade aldrig pluggat tyska innan jag kom hit, förutom en två veckors kurs i Berlin sommaren innan, och självstudier via internet och tysk musik. Måste ändå säga att det gått över förväntan, och att jag klarade t.ex. Statistik helt på tyska är en bedrift som jag iaf är stolt över!

Vad är jag mindre stolt över? Ja, jag kunde ju ha pratat med med tyska pojkvännen på tyska. Det har väl blivit kanske 50/50 på engelska och tyska när vi pratar.

Om exakt en vecka sitter jag med mina syskon och umgås med Rock Band i Stockholm. Men, dessförinnan måste jag säga hejdå till F, vilket alltid känns jobbigt. Distans igen, inte så hett. Fast det klarar vi i några månader. Vi är ju dessvärre vana!

LG

Jag håller tummarna för att svt tillåter oss i Tyskland kolla på Melodivestivalen som är om exakt 59 minuter! I väntan lyssnar jag på passande "Final countdown" med Upplands-Väsbykillarna i Europe. Grym låt!

Igår tittade jag på ungefär 8 avsnitt av Arlanda på tv3 play (svensk tv, ja tack!). Två av de absolut korkaste, ignorantaste, självupptagna tyskar jag någonsin sett var ju såklart intervjuade. Det är så synd att denna negativa bild av tyskarna spös på! Därför ville jag skriva detta inlägg.

Innan jag träffat en tvättäkta tysk för första gången så visste jag inte så mycket om dom. Mina omedvetna associationer till landet var: öl, Blümchen (återigen från allas vår älskade Voxpop), andra världskriget, Hitler, Rammstein, Scooters sämsta musik (slutsats: mycket dålig musik), hårt språk - ja, bara språket om något brukade i alla fall ge mig naziassociationer och tankarna for till ett sånt där gammalt klipp av något tal hållt av Hitler där han skrek som en tok på ett språk som lät väldigt... nazi.

Tyska var ett osexigt språk.

Eftersom vi är uppväxta i skolan med att nämna Tyskland i samma mening som krig eller nazism så är det kanske förståeligt att det finns en sådan negativ bild av detta land. Jag är så glad att jag fick tillfället att lära känna en massa tyskar, som kulturellt är mycket lika oss. De flesta tyskar idag, levde inte ens under nazisternas styre. Och om något land gjort upp med sitt föflutna så är det väl Tyskland: koncentrationsläger visas upp i form av muséer över hela landet, alla skolbarn får en mycket gedigen utbildning på temat andra världskriget, det finns minnesplatser över hela landet, bl. a. en 19 000 kvm stor plats i centrala Berlin - "Denkmal für die ermordeten Juden Europas", alla erkänner det som hänt officiellt, det talas ofta om i media, de har under drygt ett halvt sekel lyckats komma från ett land i ruiner och förödelse till vad som idag är en ekonomisk jätte och stormakt.

Japans militär, i jämförelse, mördade 3 och 10 miljoner asiater under 1930 och 1940-talet, en kollosal mängd människor. Bara Sovjet hade fler förluster. Japan hade en polisorganisation som behandlade människor likt Gestapo som kallades Kempeitai. För att nämna några pågick systematiska massvåldtäkter, tvångsarbete, kannibalism, användande av kemiska vapen, ovärdig behandling av POWs, etc. Men hur ofta har du hört talas om att Japan erkänner detta? Eller att de har minnesplatser över de dödade. Det finns och har funnits mycket negativ kritik gentemot Japans avsaknad av kompensation och äkta ursäkter till de drabbade.

Summan av kardemumman är att Tyskland har gjort upp med sitt förflutna.

Tyskland är ett land med massor av intressanta människor, vackra landskap, fin musik (!), bra shopping, billiga restaurangbesök, längre somrar, öppen kultur, ett stort utbud av festivaler och muséer, och har ett språk som i rätt situation faktiskt kann vara sexigt...

Avslutande vill jag berätta om en fotbollsmatch i all vänskap för ungefär 7 år sedan i USA. Kyle, en amerikan i det ena laget retade Philip, en tysk utbytesstudent, för att hans lag förlorade. Han fick svar på tal:

"We lost TWO world wars. Do you think I give a damn about at stupid soccer game??!!"

"No visitors" verkar innebära många symboler på kinesiska. Eller vad är det dom inte vill berätta för oss icke kinesisk-talande? Jag skrattade gott när jag tog den här bilden på klassresa för många år sedan.

Det är ju lite fult att vara stolt, speciellt över att vara svensk. Jag läste någonstans att när man kallar något "typiskt svenskt" så är det oftast i negativ bemärkelse. Det är synd tycker jag. Jag har också hört att man blir mer svensk när man är utomlands, och detta i positiv bemärkelse. Det håller jag med om!

Gräset är ju grönare på andra sidan. Alltså, när jag är utomlands jämför jag ju oundvikligen med Sverige och andra länder, och jag kan dra slutsatsen att Sverige egentligen är ett grymt bra land.

Var ska jag börja? Det går ju inte att sluta! Att lista allt som jag genom året tänkt på är bra med "the homeland" är en omöjlighet. Jag gör en topp-tre! (Jag gillar listor)

1. Politik. Vi är en demokrati i teorin och i praktiken. Vi har mindre korruption än i många andra länder. Vi har under ett sekel byggt upp ett samhälle där människor är lika värda och arbetslösa, barnfamiljer, sjuka och misstänkta brottslingar tas om hand. Så är inte fallet i många länder. Vi kan klicka oss in på nästan vilken internetsida vi vill, oavsett vad regeringen tycker om dess innehåll. Inga studieavgifter för att studera. Inte ens på universitetsnivå. Vi får till och med pengar för att studera! Bidrag liksom. Det är skyhög skatt på cigaretter och bensin (det tycker jag är bra).

2.  Maten. Ack så dyr, men åh så god. Knäckebröd, palt, lingonsylt, svenska pannkakor (crepes?), hjortronsylt, fläsk, hushållost, Djungelvrål, kvalitetskött, brett utbud av laktosfria produkter, julmust, gravad lax och hovmästarsås, janssons frestelse, påläggskött i lövtunna skivor, fio, naturell yoghurt med den där perfekta konsistenten, Annas pepparkakor, m.m. Vissa går att få tag på utomlands, många inte alls. Svensk mat saknar jag i alla fall.



Djungelvrål som klubba. Favorit sen jag upptäckte den i somras!



3. Infrastrukturen. Vägarna har bra kvalitet, det är väl upplyst, och det finns trottoarer lägns många vägar. Kommunal transport som bussar, tåg och tunnelbanor är relativt bra utbyggt med jämförelse med flera ställen jag varit/bott (jobbigt bara att det är så dyrt!). Och framför allt: tidtabellerna är tillförlitliga! Det tycker kanske inte stockholmarna på vintrarna, men det är åtminstone bättre än Dubai där man kan få se flera bussar bara tillåta män att stiga på innan det kommer en där en av kvinno-sittplatserna är lediga. Ration platser för kvinnor/platser för män, är ungefär 1 till 8. Dessutom kommer bussarna väldigt sporadiskt. Lägg till en timme på restiden. Minst.

Jag, jag lyckades trycka in en hel del på bara tre punkter. Var glad att du får möjligheten att bo i Sverige, ni som gör det.



Bubblare: (yes, med inspiration från Voxpop)

Svensk TV! Bra program, vanligare med rolig reklam än cheezy reklam, och så klart inte så mycket reklam (jämförelsevis), och så är inget dubbat! Med andra ord ingen anledning att kisa lite med ögonen när jag vill se på Desperate Housewives för att slippa de osynkade läpparna.

LG

När jag träffar någon ny person sätter ofta jantelagen igång i huvudet: "du ska inte tro att du är nåt". Jag undviker ofta att berätta var jag egentligen studerar eller var jag bor/bott, eftersom jag är rädd att ses annorlunda. Jag inbillar mig att vissa då anser att jag tror att jag är bättre än dom.

Förmodligen är en stor anledning till detta tänkande, att jag mailade med en f.d. klasskompis i gymnasiet när jag var utbytesstudent, och hon berättade att nya tjejen i klassen som nyss varit på utbyte la in en massa engelska ord när hon pratade och därför betedde sig som om hon ville visa sig viktigare eller coolare än de andra. När jag i min tur började i en ny klass året därpå aktade jag mig noga för att inte lägga in engelska ord. Istället pratade jag lite långsammare ibland, när jag letade efter rätt ord.

Än idag har jag inte riktigt kommit över den där känslan. Jag försöker lära känna människor ett tag innan jag till slut blir tvungen att svara på en direkt fråga som "var studerar du?". Annars har jag blivit proffs på att svara undvikande.


Jag tror absolut inte att jag är bättre än någon för var jag bor/bott. Vem som helst kan göra det jag gjort, i Sverige finns goda möjligheter för att låna pengar för studier och stipendier dessutom. Jag har bara följt mina drömmar, och det är ju olika vilka drömmar man har. Vissa är hemmakära och stannar på samma ort hela sitt liv, och det kan jag verkligen förstå att vissa vill. Jag hoppar alla inser möjligheterna av att uppfylla sina drömmar. Jag hade en gång en dröm att bli pianist. Den drömmen gick i kras i januari 2007. Senare det året flyttade jag till Dubai, för jag hade fått en gammal dröm, som blossat upp igen. Tur att det är i teorin så lätt att flytta. Den drömmen kan många uppfylla.

Det är kanske dags för mig att våga lita på att människor inte ser mig som uppnosig bara för att jag berättar lite om mig själv.

LG

När jag var 16 åkte jag till USA som utbytesstudent. Detta var ett år som förändrade mig, och som framför allt gav mig mersmak på att bo utomlands igen.

Det var i lilla staden Selah i staten Washington som jag fick känna på den beryktade kulturkrocken. Jag minns de första nätterna hos första värdfamiljen, då jag grät mig till sömns för att jag saknade min familj så mycket. Inom en vecka började skolan och jag började snabbt i skolans cross-countrylag. Genom att fylla dagarna med aktiviteter och människor gick den där känslan snabbt över. (Och kom tillbaka till jul.)

Tillbaka till första veckan, där familjen gjorde sitt bästa för att få mig känna mig välkommen under den vecka som jag skulle bo där tills min egentliga värdfamilj kom tillbaka från sin semester.

Värdbrorsan lagade till exempel Swedish Meatballs (från påsmix) till mig - väldigt omtänksamt! Jag ville gärna ge tillbaka lite "hospitality" och bestämde mig för att laga Flygande Jakob.




Men jag hade ingen tanke på att chilisåserna i detta mexikantäta land skulle vara starkare än i Sverige.

Som du kan tänka dig så blev det så sjuuukt starkt att vissa familjemedlemmar inte ens kunda äta upp. När jag kom tillbaka från toaletten var plötsligt värdpappans tallrik borta (efter att ha stått orörd sen första tuggan). Mystiskt.


Dagens Utrikestips: I vissa länder finns inte sådana mått vi använder i Sverige (dl, msk, tsk), och om man inte bor nära en IKEA så kan det ibland vara omöjligt att få tag på! Jag har med mig hemifrån vart jag än åker (nästan i handväskan). I vissa länder (För. Arabemiraten) finns ej heller bakplåtspapper (skumt).

... gick långsamt. Redan på första frågan fick jag tunghäfta och satt i cirka en minut utan att få ut ett ord. Hela tiden satt professorns assistent och skrev oavbrutet. "Vad skriver han??" undrade jag medans stressen ökade i bröstet. Med några fler sånna tystnader, och även prat så bestämte dom sig för att ge mig 2,7, så jag var sjukt glad som siktade på godkänt.

Dagen Utrikestips: Om du studerar utomlands på annat språk än engelska så var inte rädd att be om hjälp. Vissa lärare, enligt egen erfarenhet, är förstående och istället för det vanliga skriftliga 2-timmarprovet så kan man få göra ett muntligt prov eller skriva ett arbete. En professor jag hade frågade t.o.m. om jag ville skriva på engelska.

Bra med att handla mat i Tyskland:

1. Det är billigt. Väldigt billigt. I like.

2. Det finns en butik här som bara säljer bio-produkter (Koopman), d.v.s. miljövänliga produkter.

3. Det finns många butiker, med andra ord flera i närheten.



Dåligt med att handla mat i Tyskland.

1. De är alla stängda på söndagar. När man får någon craving en söndag så är det bara att gilla läget. F tycker att det är synd om dom som måste jobba söndagar, eftersom alla vill vara lediga en söndag. Vadå, i Sverige får man bra OB på söndagar, och det gillade alltid jag!

2. På Aldi, Lidl, och Penny (fler?) finns bara vagnar och inga korgar. Varför??!! Vanligaste scenariet: Jag går in för att handla 3 artiklar. Jag ser att det är extrapris på pringles (går ej att motstå), tar med mig lite lax, och eftersom vi börjar få slut på pålägg så blir det skinka och emmentaler, sedan x antal saker till. Det har blivit en sport att kunna bära så mycket som möjligt med bara händerna. De borde ju vara i affärens intresse att man kan handla så mycket impulsköp som man har lust med, men nu blir jag ju bara tvungen att balansera mina saker till kassan innan jag känner att jag handlat klart.

3. Kassan, ja. Den har en 50 cm uppsammlingsplats på ens varor när kassörskan blippat dom.


Det står till och med på beskrivningen i bildern här ovanför att kunden sätts under tidspress p.g.a. den lilla plats och därmed tid att lägga ner sina varor i sin påse/väska. Vänd mot kön där ALLA står och stirrar på en så blir stressen total (innan jag lärde mig att handla få saker och göra allt jättesnabbt och ha pengarna redo). Istället förväntas man slänga ner allt i vagnen (som man förväntades använda från början antar jag), köra bort sina opackade varor till en liten bänk där man ska packa om allting. Svenska systemet är ju mycket bättre, med bara en "överflyttningsfas" (band till påse) istället för dessa två (band till vagn, vagn till påse).

4. Dåligt utbud. Jag älskar stora affärer och har med F råkat spendera över timmen på gigantiska Carrefour i Dubai när det begav sig. Men här är affärerna många och små. För att handla in våra matprodukter måste vi variera och mellan olika affärer för att få tillgång till mer än bara en affärs utbud. Tidskrävande. Tacka vet jag Willys.